I familjen Reis har man tydligen sjungit den här lilla låten sedan barnsben... dock hade Johanna tydligen inte fått samma uppväxt som de andra två systrarna och hade följaktligen extrema svårigheter att lära sig alla tonartshöjningar och betoningar hit och dit. Men till slut satt den som ett smäck. Ska tilläggas att jag inte ens försökte så en stor eloge till Johanna.
torsdag 8 januari 2009
Johanna klarade det ingen trodde var möjligt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
bra blogg! lycka till!
man ska ta till vara på livet det blir mer och mer påtagligt ju längre man lever <3
hälsa sara.
Anonym? Vem är du och varför skickar du ett hjärta till min pojkvän och ändå ber honom hälsa mig..?
popsara: det var menat som ett vänskapligt hjärta till er.
det var verkligen inte menat att du skulle missförstå popsara. jag går i din pojkvänsklass. han har mailat ut sin blogg på mailen.
jag hoppas verkligen att du förstår att jag menade bara väl.
typ, ha det bra ihop med sara ALLTSÅ <3. det var verkligen inte meningen att du skulle missförstå det. i så fall ber jag om ursäkt om man kunde ta det på något annat vis. det var i all vänskaplighet till er, det menar jag.
Sorry, det var inte meningen att låta så sur... Tack!
Skicka en kommentar